218-Westgotisk nidvisa

Nu ska vi sjunga en rediger bit
om en pöjk som på bonnvischan bor.
Som klär sig i paltor och stinker av skit
och har åttiofem uti skor.
Han bor upp på vinden hos mor & far sin,
där han dricker sitt brännevin,
och tar väck dörrvredet
när han vill att ingen ska komma dit in,
att ingen ska komma dit in.

Ibland när han velat ha lite kul
har det alltsom oftast hänt.
Att han byggt ett litet näpet skjul
uti laggårn på höavänt,
och dragit med sig sin syster dit in
för att visa henne skulet,
och sen har de varit därinne en stund
och gjort något ganska fult.
och gjort något ganska fult.

När han ska ha roligt en lördagkväll
kan det hända han tar sig en öl.
När han har gjort det får han kväljningar
och blir vit i fejset som mjöl,
och slänger sig ner i en hage nånstans,
uti koskiten så att det yr.
Sen ligger han där halva natten i trans
och spottar och fräser och spyr,
och spottar och fräser och spyr.

Ibland så tar han sig hoj in till stan
för att köpa klädedon.
Sen står han i klädhandeln hela dan
röd i ansiktet som en pion,
och mumlar och stammar till expediten,
undrar vad det är för spex.
För det mesta hinner han aldrig köpa nåt
innan klockan blir sex,
innan klockan blir sex.

Det är en ohygienisker pöjk
som aldrig tatt sig en tvätt.
Det känner man på flera meters håll
hur han stinker av skit och av svett.
Den blåsprängda tungan spelar
mellan dom malätna gaddarna pån
Det fattar man ju att det ingen finns
som vill ha ett sånt gaddalöst fån,
vill ha ett sånt gaddalöst fån.